Städa hela lördagen och springa runt hela söndagen gjorde att värken kom som ett brev på posten i natt,
Nu sitter jag i soffan och knaprar Citodon och kollar på Sex and the city.
Tyvärr blir mitt arbete och mina kollegor lidande när jag inte lyssnar på min kropp, utan kör på ändå.
Jag har blivit mycket bättre på att ta det lugnt men ibland blir det fel när man vill vara snäll.
Det är en svår balansgång det här med att ha kronisk värk. Man kan inte vila sig i form, man skall röra på sig. Men när man rör för mycket så upptäcker man inte det förrän det är för sent.
Då kommer värken och det är inget msn kan göra mer än att rida ut stormen.
Sitta med benet högt till svullnad och värk har lagt sig.
Det ser för djävligt ut här hemma sedan Ludde flyttade. Han och Knut fick ta varsitt bokskåp så nu har vi böcker i hela lägenheten.
Inget vardagsrumsbord har vi heller för det fick Knut ta, sängborden fick Ludde så nu är det bara för oss att köpa nytt.
