måndag 15 september 2014

En tår på min kind

13% av svenskarna röstade på SD. Nu är de Sveriges tredje största parti.
Hur tänkte de nu? De som röstade alltså!
Vad är vi så rädda för? Vilka av mina vänner röstade på SD? 
De flesta av SD:s väljare finns på landsbygden, läste jag i dag. 
De som röstat på SD har alltså inga grannar från Iran, deras barn går inte i samma klass som ett invandrarbarn. De känner ingen invandrare alls kanske? Då är det ju lätt att hata. 
Då är det lätt att tänka de och vi.
Jag känner mig ledsen i dag.
Ledsen över att vara svensk, ledsen över att jag bor bland inskränkta, trångsynta, rädda människohatare.
Fast å andra sidan så var vi 87% som INTE röstade på dem.
Vi kan fortfarande göra skillnad.

Så blir det ett regeringsskifte då. Det skall bli intressant att se vad Löfven kan göra av allt valfläsk han har bjudit på de senaste veckorna.
Tror vi på att alla utförsäkrade helt plötsligt får sin sjukförsäkring tillbaks? Tror vi att skolan/förskolan nu kommer få mer pengar och fler lärare? 
Kommer välfärdssverige tillbaks nu?
Kommer de Röda ha mer pengar att leka med än de blå hade?
Det tror inte jag!
Jag åker på jobbet om en stund och min vardag kommer nog inte förändras nämnvärt.
Men jag kommer att fundera över vem av er som röstade på SD i går?
Det känns olustigt och skämmigt att vara Svensk i dag.






Inga kommentarer:

Skicka en kommentar